Välkommen till Owe Nodmar
Garden of Sweden
Jag har inventerat skalbaggar i bl.a. Ronneby Brunnsskog
Den 15 - 29 maj 2005 var det åter
dags att ge sig ut på exkursion till främmande land. Denna gång blev Armenien
det land som skulle besökas. Som vanligt var det Roger Pettersson i Umeå som
fixade hela arrangemanget genom sina kontakter i St. Petersburg. Förutom Roger
och jag så följde Stanislav Snäll från Stockholm med samt fågelskådaren Åke
Nordström från Umeå. I Armenien hade vi hjälp av Mark Kalashian från
universitetet i Yerevan, expert på praktbaggar och han hade lagt upp hela
exkursionen. Georgi Boyakhohyan, som är pensionerad veterinär, skjutsade Roger
i sin ryska Lada. Dessutom hade vi hjälp av Karen Yeranyan som är fjärilsspecialist
samt duktig chaufför och han skjutsade Stanislav, Åke och mig en rysk
stadsjeep.
Armenien ligger i södra Kaukasus. Det är världens äldsta kristna land och är en del av gamla Sovjetunionen samt ligger insprängt mellan muslimska grannar. En något komplicerad situation som vi västerlänningar har svårt att förstå. Man har en gigantisk uppgift framför sig att restaurera infrastrukturen och alla byggnader som alla befinner sig ett bedrövligt skick. T.ex. järnvägar som byggdes under sovjettiden passerar idag flera länder och har därför stängts p g a att man inte kan komma överens med sina granne!
Vi var i fält hela tiden och övernattning skedde i tält liksom att all matlagning skedde i fält. Matlagningen skötte våra armenska vänner och till kvällen ingick det alltid vodka på gammalt ryskt maner. De tre första dagarna hade vi ganska mycket regn men sedan klarnade det upp med sol och sommarvärme. Dock varierade temperaturen starkt eftersom Armenien är ett otroligt bergigt land. Detta innebär att man för att komma någonstans hela tiden måste upp i bergspass, ofta på 2500 m ö h, och sedan ner i nästa dal som ligger under 1000 m ö h. Detta mycket kuperade landskap gör att vegetationen varierar starkt från ren stäpp till fantastiska lövskogar med mycket nederbörd.
En fantastisk skog som vi besökte och övernattade i trotts regn. Där hittade vi bl.a Carabus adamsi ssp hollbergi samt Lucanus ibericus, en släkting till vår svenska ekoxe. Vi tältade intill en vattenreservoar och på motsatta sidan var det en fin bokskog på den branta sluttningen. På morgonen var allt blött när vi bröt vårt tältläger men när kom till Meghri Passet, 2550 m ö h , sken solen och därför passade vi på att torka våra tält samtidigt som vi samlade skalbaggar.
Längst bort i sydost där Armenien, Iran och Azerbadjan möts övernattade vi i en nationalpark där det fortfarande finns leoparder. Dessa är mycket skygga p g a förföljelser och jakt vilket gör att de är mycket svåra att få se. Här var det mycket torrare och vi tältade vid en gammal ”fäbod”. Här hittade vi i kospillningen massor av Onthophagus- och Aphodiusarter vilket i Sverige blir mer och mer ovanligt p g a avmaskningsmedel. Aphodius scrutator är drygt cm-stor röd dyngbagge som vi hittade några exemplar av. Den finns också i östra Europa upp till Ungern och Slovakien. Men där fanns även betydligt större dyngbaggar t.ex. Scarabeus armeniacus. Vid vattenhålet var Chlaenius vestitus vanlig men vi tog även några ex. av den betydligt större Chlaenius festivus. Av långhorningar tog vi flera ex. Clytus rhamni och Phytoecia caerulea samt några små praktbaggar av släktet Anthaxia.
På 2000 m ö h ligger en ganska stora sötvattensjö och där gjorde vi ett av många stopp. I stranddriften var Lionychus quadrillum vanlig tillsammans med flera Bembidion-arter. Även sandjägaren Cicindela hybrida togs i några exemplar. På kvällen tältade vi några mil från sjön 2500 m ö h. Där kom det ett åskoväder vilket gjorde att vi fick äta middag inne i bilarna. Men kräftorna som vi köpt vid Sevan sjön smakade utmärkt trotts att det var snöblandat regn.
De två helt dominerande bergen i Armenien heter Ararat och Aragat. Ararat som är 5165 m dominerar helt området väster om huvudstaden Yerevan medan det lägre Aragat, 4090 m, ligger norr om Yerevan. På Aragats södra sluttningar tillbringade vi 2 dagar och hittade många intressanta skalbaggar. Av Dorcadion hittade vi 3 arter, D. apicerufum, D. dimidiatum och D. scabricolle. Den intressantaste jordlöparen var larvmördaren Callisthenes breviusculus som vi tog ca 10 exemplar av bland snölegor långt upp på berget. Vi tog också 4 arter Carabus, nämligen C. armeniacus, C. chevrolati, C. cribratus och C. scabripennis. I spillning tog vi också några Geotrupes samt många olika arter av Onthophagus.
Det var en mycket trevlig resa och vi besökte många platser som nästan är helt omöjliga att besöka utan tillstånd och inhemska guider. Det sätt vi reste på och hur vi valde att bo är definitivt inget för den late och bortskämde svensken som åker 2 veckor för att sitta i en bekväm solstol vid Playa Inglez på Kanarieöarna. Men vill man träffa och komma nära vanliga människor med en helt annan kultur så är detta resesätt en utmärkt lösning. Vi har skaffat oss 3 goda vänner i Armenien och fick träffa kurder uppe bergen som bjöd på hemmagjord yoghurt när vi samlade skalbaggar i deras koskitar. När vi lämnade våra vänner på flygplatsen i Yerevan så hälsade de oss välkomna tillbaks nästa sommar. Jag vet att Roger tillsammans med Mark Kalashian håller på att planera en ny resa. Så är någon intresserad av Armenien så ta kontakt med mig eller Roger. Det är ett fantastigt land.
Förf:s adress: Juvansmåla, 370 34 HOLMSJÖ
Owe Nodmar, Juvansmåla, 370 34 Holmsjö. Tel: 0455-910 43
e-post: juvan@algonet.se
